På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Riksgäldens rapport för hur bankerna lever upp till krav på nedskrivningsbara skulder – kvartal fyra 2019
Nyhet 5 mars 2020
Samtliga banker uppfyllde vid utgången av det fjärde kvartalet sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav.
Om en systemviktig bank eller annat institut hamnar i finansiell kris kan Riksgälden ta kontroll över institutet och genomföra krishanteringsåtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten. Detta förfarande kallas resolution och syftar till att hantera en kris utan att staten behöver rädda institutet med skattemedel. Istället är det institutets aktieägare och investerare som ska ta kostnaden för krishanteringen.
Krav på en viss mängd kapital och skulder
Som ett led i att säkerställa att instituten har tillräckliga medel för att finansiera krishanteringen ställer Riksgälden krav på att instituten ska ha en viss mängd kapital och skulder som kan användas för att täcka förluster samt skrivas ned för att återställa kapitalet i en kris. Därför fattar Riksgälden årliga beslut om minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL).
Riksgälden publicerar kvartalsvis en uppföljning av hur instituten lever upp till dessa krav. Rapporten, som offentliggörs idag, redovisar uppfyllnaden per utgången av det fjärde kvartalet 2019. Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut levde upp till kraven.
Rapporten visar också att samtliga institut hade tillräcklig mängd skulder för att uppfylla den skuldandelsprincip som Riksgälden tillämpar.
Enligt principen om efterställdhet ska dessa skulder från och med den 1 januari 2022 bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Rapporten visar att de systemviktiga instituten fortsätter att emittera efterställda skulder. Sammanlagt hade instituten per den 31 december 2019 emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 40,6 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 13,8 procent av det totala emissionsbehovet.
Läs rapporten: Svenska bankers krisberedskap, kvartal fyra 2019
Resolution – staten tar kontrollen
Resolution tillämpas för systemviktiga banker och andra institut. Riksgälden gör en årlig bedömning av vilka banker som är att betrakta som systemviktiga. Under tiden som resolutionsförfarandet pågår hålls banken öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster precis som vanligt.
Läs mer om planering inför resolution
Insättningsgarantin gäller alltid
Skyddet för insättare är detsamma oavsett om institutet försätts i konkurs eller i resolution.