Fortsatt låga till måttliga risker i statens garanti- och utlåningsportfölj

Nyhet 13 mars 2020

Risken är fortsatt låg till måttlig för att det ska uppstå stora förluster bland de garantier och lån med kreditrisk som staten har ställt ut. Det visar Riksgäldens årliga riskanalys av statens samlade garantier och lån som uppgår till 2 240 miljarder kronor.

Risken i statens ordinarie garanti- och utlåningsportfölj som uppgår till 609 miljarder kronor ligger kvar på samma låga nivå som i förra årets rapport.

En statlig garanti betyder att staten går i borgen för någon annans betalningsåtaganden vilket innebär en ekonomisk risk för staten. Det är därför viktigt att vi regelbundet följer upp riskerna och dess eventuella effekter, säger Magnus Rystedt, chef för Riksgäldens avdelning för garantier och finansiering.

Stora delar av den ordinarie portföljen har en god kreditvärdighet och andelen engagemang med mycket dålig kreditvärdighet är låg. Den största posten är studielån som omfattar närmare 230 miljarder kronor. Därefter följer exportkreditgarantier som omfattar drygt 195 miljarder kronor.

Insättningsgarantin, som är ett skydd för kontoinnehavares pengar, ligger utanför den ordinarie portföljen och är den enskilt största statliga garantin. Den omfattade garanterade insättningar på 1 631 miljarder kronor i slutet av 2018 (uppgifter för 2019 hade ej inkommit när rapporten skrevs). Risken för stora förluster för insättningsgarantin bedöms ligga kvar på samma måttliga nivå som förra året. Med stora förluster avses 20 miljarder kronor under en tidshorisont på fem år.

Riksgälden bedömer att det krävs en mycket djup och långvarig ekonomisk kris för att stora förluster ska uppstå. Osäkerheter i omvärlden såsom flyktingsituationer och pandemihot på grund av det pågående coronaviruset kan vara tänkbara riskfaktorer. Portföljen bedöms dock ha en begränsad känslighet för en ekonomisk nedgång vilket till stor del förklaras av den generellt goda kreditvärdigheten.

Rapport: Statens garantier och utlåning – en riskanalys

Syftet med den statliga garanti-och utlåningsverksamheten är att utifrån en politisk vilja främja verksamhet som inte skulle kunna genomföras utan en statlig insats. Staten tar ut en avgift för att täcka den förväntade kostnaden för en garanti eller ett lån.

Riksgälden ger årligen ut en rapport med bedömningar om riskerna i statens garanti- och utlåningsportfölj. Rapporten görs tillsammans med Boverket, Centrala studiestödsnämnden, Exportkreditnämnden och Sida, myndigheter som också tillhandahåller garantier och lån. Rapporten ska bidra till ökad transparens kring riskerna i statens garanti- och utlåningsportfölj.