På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Årsredovisning 2019: Fortsatt starka statsfinanser
Nyhet 21 februari 2020
Fortsatt sjunkande statsskuld och en stark svensk ekonomi har präglat 2019. Växandehot från omvärlden har samtidigt ställt fortsatta krav på Riksgäldens säkerhetsarbete. I dag överlämnar Riksgälden sin årsredovisning till regeringen.
Även om tillväxten i ekonomin mattades av fortsatte de svenska statsfinanserna att utvecklas starkt. Statsskulden minskade för fjärde året i rad och var vid slutet av året på den lägsta nivån som andel av BNP sedan mitten av 1970-talet.
Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge har också präglat myndighetens verksamhet under året som gått.
Vår omvärld förändras och finanssektorn har en utsatt roll. Som bevakningsansvarig myndighet har Riksgälden ett särskilt ansvar och en skyldighet att beakta totalförsvarets krav och vi ska klara myndighetens uppgifter också vid höjd beredskap. Finanssektorn pekas också ut som en av de mest utsatta samhällssektorerna när det gäller cyberangrepp, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.
Riksgälden är en av 400 aktörer som deltar i totalförsvarsövningen TFÖ 2020 för att stärka försvarsförmågan. Myndigheten har under året deltagit i förberedelser inför övningen.
Några händelser under året
- Statsbudgeten visade ett överskott på 112 miljarder kronor, jämfört med 80 miljarder kronor 2018. Ökningen beror framför allt på att Riksbanken betalade tillbaka en del av de lån som Riksgälden tagit upp i syfte att förstärka valutareserven. Därmed minskade Riksgäldens nettoutlåning samtidigt som budgetsaldot ökade i motsvarande grad.
- Statens totala upplåningsbehov minskade för fjärde året i rad till följd av budgetöverskott. Utbudet av statspapper i kronor låg därför kvar på en historiskt låg nivå under hela 2019.
- Vid slutet av året hade Riksgälden utestående garantier på totalt 26,7 miljarder kronor, jämfört med 30,1 miljarder kronor 2018.
- Riksgälden inledde en översyn för att framtidssäkra den statliga betalningsmodellen. Bakgrunden är bland annat förändringar i omvärlden som ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, teknikutvecklingen inom branschen och frågor kring penningtvätt.
- Riksgälden fortsatte arbetet med att stärka beredskapen för att hantera finansiella kriser. Ett viktigt steg var att fortsätta utveckla analysen i resolutionsplaneringen. Myndigheten deltog också i en stor internationell krisövning där Riksgäldens beredskap sattes på prov och utvärderades.
- För första gången publicerade Riksgälden en rapport över hur svenska banker uppfyller sina krav på nedskrivningsbara skulder, så kallade MREL-krav.
- Riksgälden fick ett uppdrag att genomföra en emission av gröna obligationer. Ett arbete med att ta fram ett ramverk för detta startade tillsammans med andra berörda delar av staten.
- Riksgälden har fastställt kärnavfallsavgifternas nivåer och finansieringsbeloppen för de tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare. Myndigheten har också fortsatt att utveckla modellen för en samlad riskanalys för finansieringen av kärnavfall.