Hantering av banker i kris: Planering är avgörande

Nyhet 18 december 2019

Riksgälden gör årligen en bedömning av hur varje bank och institut ska hanteras i en eventuell kris. <br> – Om en bank får problem måste vi kunna agera snabbt och kraftfullt för att värna den finansiella stabiliteten och skydda skattebetalarna. Därför måste vi vara väl förberedda och ha planer på plats, säger Karolina Holmberg, nytillträdd chef för Riksgäldens avdelning som arbetar med finansiell stabilitet och konsumentskydd.

Karolina Holmberg reder ut hur planeringen för resolution fungerar:

Vad är en resolutionsplan och hur tas de fram?

– Vi genomför krisplanering för alla banker och institut i Sverige, oavsett om de är systemviktiga eller inte. Krisplanerna, det vill säga resolutionsplanerna, beskriver hur Riksgälden kommer att hantera banken om den går omkull. Planerna innehåller bland annat bedömningar av om banken bedriver kritisk verksamhet och hur mycket nedskrivningsbara skulder (MREL) som banken ska ha för att Riksgälden ska kunna hantera banken effektivt vid en kris. Planeringen för en systemviktig bank är betydligt mer omfattande än för en bank som inte bedöms ha så stor påverkan på det finansiella systemet i Sverige.

Hur många banker är systemviktiga i Sverige?

– De flesta banker och institut i Sverige kommer tillåtas att gå i konkurs om de skulle drabbas av allvarliga problem. Nio banker bedömer vi dock som kritiska för det finansiella systemet (samma som förra året): Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. De har kritiska verksamheter som till exempel stora volymer insättningar och utlåning. Om en sådan systemviktig bank går omkull kan det få betydande konsekvenser för samhällsekonomin. Riksgälden kan därför försätta banken i resolution. Det betyder att vi tar kontroll över banken som kan hållas öppen så att kunderna har tillgång till sina konton och övriga tjänster genom krisförloppet. Det här förfarandet med resolution gynnar alla medborgare eftersom det syftar till att upprätthålla den finansiella stabiliteten utan att skattemedel sätts på spel.

– Även Nordea och Danske Bank är systemviktiga banker i Sverige, men eftersom de är utländska genomförs resolutionsplaneringen främst av de ansvariga myndigheterna i Finland respektive Danmark.

Gäller insättningsgarantin om en bank sätts i resolution?

– Ja, insättningsgarantin gäller alltid, oavsett om vi bedömer banken som systemviktig eller inte. Garantin innebär att kundens pengar är skyddade upp till 950 000 kronor per person och institut.

Årets resolutionsplaner är nu klara. Är det några stora skillnader jämfört med förra året?

– Den största skillnaden i resolutionsplaneringen i år är att storbankernas utländska dotterbolag får MREL-krav. Förra året satte vi för första gången sådana krav på de systemviktiga bankernas svenska dotterbolag. Men nu har alltså resolutionsmyndigheterna i de så kallade värdländerna gjort samma sak. Det är positivt eftersom det underlättar krishanteringen om det uppstår problem som inte bara drabbar
moderbolaget inom en bankkoncern.

Du har nyligen tillträtt som avdelningschef. Vilka utmaningar ser du inom finansiell krishantering?

– Det finns många utmaningar, speciellt eftersom ingen vet vad som kommer utlösa nästa finansiella kris. Vi arbetar dock intensivt för att hela tiden bli bättre rustade för att hantera en kris, oavsett vad som orsakat den. Generellt kommer vi nu närmast att lägga mycket resurser på att stärka vår operativa förmåga att genomföra resolution. Ett av våra prioriterade områden i detta avseende handlar om hur en bank värderas i kris. Värderingen är viktig för att fastställa hur stor återkapitalisering som behöver genomföras och på så sätt är den en central del i ett resolutionsförfarande. Ett annat viktigt område för oss är att säkerställa tillgången till finansiella infrastrukturer genom ett krisförlopp. Inom de här områdena och även inom andra frågor finns det mycket att lära från våra kollegor internationellt och dessa utbyten kommer vi fortsatt att prioritera.