På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Ojämn minskning av marknadens förväntningar på statligt stöd till systemviktiga banker
Publikation 23 juni 2021
En artikel i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik visar att marknadens förväntningar på att staten ska garantera systemviktiga bankers överlevnad har minskat sedan 2012. Men förväntningar på statligt ingripande om en systemviktig bank skulle få finansiella problem kvarstår, vilket understryker behovet av att fortsätta utveckla regelverken.
Eftersom systemviktiga banker, det vill säga banker som om de fallerar kan orsaka stora negativa konsekvenser på det finansiella systemet och ekonomin i stort, ofta skyddas av staten om de får finansiella problem, blir deras finansieringskostnader lägre än för andra banker. Detta brukar kallas för en ”too-big-to-fail-premie” (TBTF-premie).
En TBTF-banks misslyckande kan ha stora gränsöverskridande konsekvenser. Ur ett mindre lands perspektiv är därför behovet av att säkerställa tillräckligt strikta globala minimiregler ännu viktigare. Efter den globala finanskrisen 2008–09 lanserade beslutsfattare en bred uppsättning reformer för att ta itu med TBTF-problemet. Det resulterade bland annat i högre kapital- och likviditetskrav på bankerna och nya ramverk för resolution.
Nya regelverk har haft effekt och TBTF-premien har sjunkit globalt, men varierar över tid och mellan regioner.
Artikelförfattarna[1] har analyserat TBTF-premien för 53 systemviktiga banker runt om i världen från januari 2004 till mars 2021, alltså från tiden före den globala finanskrisen till en bit in i krisen som följt på coronapandemin. De konstaterar att premien har minskat mer i Europa och USA än i Asien. De visar även på variationer inom Europa och att TBTF-premien har gått ned mer i de nordiska länderna än i övriga Europa.
Historiskt har det funnits ett samband mellan bankens storlek och premie, men detta har förändrats efter att regelverken har stärkts. Storleken har fortfarande betydelse, men i mindre utsträckning än tidigare. Istället har bankens kapitalbuffert och lönsamhet blivit mer relevant för premien.
Banker som har en större buffert uppfattas ha lägre TBTF-status än före reformerna. Detta belyser betydelsen av att fortsätta utveckla regelverken för att ytterligare minska TBTF-premier världen över, säger Marianna Blix Grimaldi, senior analytiker på Riksgälden och en av artikelförfattarna.
Coronakrisen tycks ha ökat TBTF-premien i Europa och i Nordamerika. I de nordiska länderna och i Asien syns inte någon ökning.
Läs mer om hur Riksgälden arbetar med resolution här.
Läs mer i Financial Stability Boards rapport Evaluation of the effects of too-big-to-fail reforms.
[1] Marianna Blix Grimaldi och Mats Christoffersson, Riksgälden, Yuuki Ikeda, Bank of Japan (innan dess Bank for International Settlements) and Jonas Niemeyer, Riksbanken