Replik: Riskabelt att bolagisera budgetutgifter

Publikation 15 november 2019

Infrastrukturinvesteringar som skapar nytta för samhällsekonomin ska kunna genomföras. Men skapandet av ett statligt investeringsbolag skulle få oönskade följder, skriver riksgäldsdirektör Hans Lindblad i en debattreplik i Dagens Industri om finansiering av infrastrukturinvesteringar.

Hela artikeltexten publiceras nedan.

Riskabelt att bolagisera budgetutgifter

Infrastrukturinvesteringar som skapar nytta för samhällsekonomin ska kunna genomföras. Men skapandet av ett statligt investeringsbolag, som fritt från riksdag och regering kan fatta egna investeringsbeslut och finansiera dessa på den svenska och internationella marknaden, skulle få oönskade följder.

För det första medför detta sätt att kringgå ordinarie budgetprinciper en minskad transparens. Ett fristående investeringsbolag med eget beslutsmandat innebär en bolagisering av budgetprocessen som sätter gängse principer för beslutsfattande ur spel. Det medför att insynen och kontrollen över utgifterna minskar jämfört med om projekten beslutas av riksdagen i den ordinarie budgetprocessen. I förlängningen riskerar prioriteringen mellan olika satsningar att inte i första hand styras av vilka satsningar som har störst samhällsekonomisk nytta.

För det andra skulle bolagiseringen innebära att investeringarna blir avsevärt dyrare än om staten genom Riksgälden ansvarar för finansieringen. Staten har nämligen alltid möjligheten att låna till lägre kostnad än alla andra offentliga eller privata aktörer. Även om staten ställer en garanti för projektet så måste mottagaren betala för denna. Därför blir det alltid billigare att investeringar finansieras direkt genom lån som Riksgälden tar upp än om de finansieras av andra aktörer i till exempel OPS-lösningar.

Författarna ger ingen tydlig bild av finansieringsstrukturen för det tänkta bolaget. Givet att investeringarna skulle landa på åtminstone några tiotals miljarder kronor under tiotals år är det rimligt att uppskatta fördyringen till mångmiljardbelopp. Det är kostnader som i slutänden måste betalas av skattebetalarna eller av användarna i form av så kallade brukaravgifter. Beroende på konstruktionen på den tänkta lösningen finns alltså en risk att det kan skapas en ”dold” statsskuld som inte är tydlig och transparent för riksdag och regering eller för medborgarna.

Den svenska budgetlagens huvudregel om att infrastrukturinvesteringar ska finansieras genom anslag har bidragit till Sveriges unikt starka statsfinanser och till en statsskuld som i dag är på en historiskt låg nivå.

Sverige har därför fullt tillräckliga möjligheter att genomföra de investeringar som behövs och skapar positiv samhällsnytta. Det sker genom att staten i enlighet med budgetlagen finansierar de infrastruktursatsningar som ska genomföras. Det är den linjen Sverige fortsatt bör välja.

Hans Lindblad, riksgäldsdirektör

Läs artikeln i Dagens Industri: Riskabelt att bolagisera budgetutgifter