Kapitaltillskottsprogrammet

Kreditinstitut som redan var starka kunde under åren 2009-2011 få statligt kapitaltillskott. Syftet var att värna den finansiella stabiliteten och förbättra möjligheterna för svenska företag och hushåll att få lån under finanskrisen.

Banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag kunde ansöka om kapitaltillskott hos Riksgälden. Kapitaltillskottsprogrammet innebar att vi, efter regeringens godkännande, kunde skjuta till kapital i form av aktiekapital. Med stärkt kapital fick instituten möjlighet att öka sin utlåning. Programmet för kapitaltillskott omfattade högst 50 miljarder kronor och avslutades den 30 juni 2011.

Det tillskott av kapital som lämnades till en enskild bank fick högst motsvara en ökning med två procentenheter av bankens kapitaltäckningsgrad. Dessutom begränsades ersättningen för företagsledningarna i de banker som deltog i kapitaltillskottsprogrammet.

Endast Nordea deltog

Endast Nordea var med i kapitaltillskottsprogrammet. Regeringen, som var största ägare i Nordea, valde under våren 2009 att delta i bankens nyemission genom programmet. Kapitaltillskottet var 5,6 miljarder kronor och finansierades med hjälp av stabilitetsfonden. Aktierna som köptes i samband med emissionen såldes 2013. Det gav ett överskott på 19 miljarder kronor till fonden och motsvarar en årlig avkastning på 44 procent.

Stopp för löneökningar och bonusar

Det avtal som Riksgälden skrev med Nordea innehöll restriktioner för ersättningen till fem ledande befattningshavare. Det innebar bland annat stopp för löneökningar och bonusar samt begränsningar i avgångsvederlag. Restriktionerna gällde under perioden 2009-2012.

Arvoden till styrelseledamöter och annan ersättning för styrelseuppdrag fick heller inte höjas under 2009 och 2010.