Saab Automobile

Som säkerhet för garantin hade Saab pantsatt aktierna i dotterbolagen Saab Automobile Parts AB (Parts) och Saab Automobile Tools AB (Tools). Riksgälden valde att inte omedelbart realisera panterna utan gav i stället konkursförvaltarna möjlighet att sälja hela Saabkoncernen till en köpare.

Konkursförvaltarna träffade under juni 2012 ett avtal om att sälja merparten av tillgångarna i konkursbolagen Saab, Tools och Saab Automobile Powertrain AB till National Electric Vehicle Sweden AB, Nevs. Reservdelsbolaget Parts ingick inte i försäljningen.

Staten tar över reservdelsbolaget

I december 2012 tog Riksgälden över ägandet i Parts för att skydda värdet på statens fordran. Regeringen beslutade sedan att aktierna skulle föras över till enheten för statlig bolagsförvaltning på Finansdepartementet.

Intäkterna från en framtida försäljning av Parts och all eventuell utdelning från bolaget kommer att gå till Riksgäldens räntebärande konto där avgifter och andra inkomster från garantiverksamheten sätts in för att täcka framtida förluster.

Historik om garanti för Saabs lån

Europeiska investeringsbanken (EIB) fick i samband med finanskrisen 2008 utökade möjligheter att bidra med finansiering till den europeiska fordonsindustrin. Det innebar att bankens låneram för omställning till grön teknologi utvidgades. EIB skulle erbjuda lån till biltillverkare och leverantörer, särskilt för utveckling av teknik för att förbättra säkerhet och prestanda.

2009

Förhandlingar om garanti för EIB-lån inleds

Regeringen gav den 11 juni 2009 Riksgälden i uppdrag att förbereda och inleda förhandlingar med Saab Automobile AB (Saab) med flera om en garanti för projektlån från EIB.

Företagets dåvarande ägare General Motors (GM) undertecknade samma månad en avsiktsförklaring om att sälja Saab till Koenigsegg Group (Koenigsegg).

Riksgälden förhandlade med bland andra Saab, Koenigsegg, GM och EIB om villkoren för en garanti och utgick från regeringens riktlinjer i uppdraget. Förhandlingarna omfattade själva garantin och avtal i anslutning till denna. Riksgälden analyserade bland annat Saabs affärsplan och värderade de tillgångar som utgjorde säkerheter för garantin.

I slutet av november 2009 meddelade Koenigsegg att man inte tänkte genomföra köpet av Saab. Kort därefter tog förhandlingarna om garantin ny fart sedan GM pekat ut Spyker Cars (Spyker) som en potentiell köpare av Saab.

Den 18 december 2009 meddelade GM att försäljningen till Spyker inte kunnat slutföras och att Saab skulle börja avvecklas. GM lämnade dock öppet för nya bud under avvecklingsprocessen.

2010

Riksgäldens uppdrag att ställa ut garantin

I och med att GM fortfarande var villiga att acceptera bud på Saab, arbetade Riksgälden vidare med att upprätta villkor för en eventuell garanti.

Riksgälden slutrapporterade uppdraget gällande Saab till regeringen den 13 januari 2010. Rapporteringen omfattade bland annat förslag på avtal, en analys av Saabs affärsplan och en värdering av säkerheterna.

Knappt två veckor senare återkom GM med ny information om
att företaget nått en överenskommelse om att sälja Saab till dåvarande Spyker.

Garantiavtal med EIB sluts

Den 26 januari 2010 gav regeringen Riksgälden i uppdrag att bland annat slutföra förhandlingarna av avtalen med Saab. En förutsättning för garantin var att de slutliga förhandlingarna inte medförde en ökad risk för staten jämfört med tidigare presenterade avtal.

Avtalen mellan Riksgälden och Saab innehöll bland annat villkor för utfärdande av garantier för låneutbetalningar från EIB, garantiavgifter, åtaganden för Saab och villkor för hantering av de säkerheter Saab skulle ställa.

Den 12 februari 2010 godkände regeringen Riksgäldens förslag på garantiavtal med EIB.

Riksgälden lämnade en kompletterande återrapportering till regeringen där det bland annat konstaterades att det vid beslutstillfället fanns fullgoda säkerheter. Säkerheterna strukturerades i tre särskilda dotterbolag till Saab:

• Saab Automobile Property AB (Property), där fastigheten i Trollhättan      placerades
• Saab Automobile Parts AB (Parts), dit reservdelsrörelsen flyttades
• Saab Automobile Tools AB (Tools), som tog emot Saabs verktyg.

Sammantaget bedömde Riksgälden också att den affärsplan som låg till grund för återbetalningen av det garanterade lånet var framtagen på ett rimligt sätt, att ägarbilden var sund och att villkoren för garantin motsvarade statens behov av rättigheter och kontroll.

EIB gav samma dag sitt slutliga godkännande av lånet på upp till 400 miljoner euro.

Försäljningen av Saab slutförs och EIB börjar betala ut lånet

Den 23 februari 2010 slutfördes försäljningen av Saab till Spyker, som senare bytte namn till Swedish Automobile. Riksgälden, Saab och EIB undertecknade samma dag garantiavtalet och övriga avtal. Lånet betalades sedan ut – och garanterades – i delar enligt ett förutbestämt schema.

I samband med varje delutbetalning kontrollerade EIB att de projekt som lånet skulle finansiera utfördes enligt plan och att företaget självt finansierade minst 50 procent av projektkostnaderna. Riksgälden kontrollerade i samband med varje garanti att Saab uppfyllde villkoren i de avtal som tecknats med bolaget.

2011

Låneram och fastighetsaffär

Saab begärde i april 2011 att få Riksgäldens medgivande att sälja fastighetsbolaget Property, som då var pantsatt till Riksgälden. Saab skulle på så sätt kunna ta in kapital och stärka sin likviditet. Riksgälden medgav en försäljning, bland annat under villkoret att låneramen skrevs ner.

I juli 2011 såldes 51 procent av Property till ett konsortium lett av fastighetsbolaget Hemfosa. Affären godkändes av Riksgälden, regeringen och EIB. Riksgälden släppte i samband med försäljningen panten i Property och garantiramen minskades.

Garantiramen var nu fastställd till 280 miljoner euro. Riksgälden hade ställt ut garantier för motsvarande 217 miljoner euro och EIB hade betalat ut lån på samma summa. Riksgäldens bedömning var att staten fortsatt hade säkerheter som täckte garantierna, även utan pant i aktierna i fastighetsbolaget.

Ägarprövningar

Genom de avtal som Saab skrev under skulle Riksgälden, regeringen och EIB godkänna nya ägare som skulle komma att inneha en ägarandel på 10 procent eller mer i såväl Saab som i moderbolaget Swedish Automobile.

Bland annat var det under en period aktuellt att pröva Vladimir Antonov som potentiell ny ägare i Swedish Automobile. Riksgälden genomförde och avrapporterade en ägarprövning till regeringen. I en rapport i april 2011 konstaterade Riksgälden att det inte fanns skäl att neka Antonov att komma in som ägare. Vare sig regeringen eller EIB fattade något beslut i denna fråga.

Riksgälden påbörjade även ägarprövningar av de kinesiska bolagen Pang Da Automobile Trade och Youngman Automotive, men prövningarna färdigställdes aldrig. För att dessa bolag skulle kunna bli ägare i Saab krävdes ett godkännande av Riksgälden, regeringen och EIB men även av kinesiska myndigheter. Inte heller dessa prövningar färdigställdes.

Saab Automobil i konkurs

Saab försattes i konkurs av Vänersborgs tingsrätt måndagen den 19 december 2011. Ansökan lämnades in av bolaget självt. Även dotterbolagen Saab Automobile Powertrain AB (Powertrain) och Tools försattes i konkurs.

Reservdelsbolaget Parts försattes inte i konkurs.

Riksgälden betalar Saabs lån

Riksgälden betalade som garantigivare tillbaka Saabs lån till EIB i slutet av december 2011 och fick en fordran på cirka 2,1 miljarder kronor på Saabs konkursbo. Det innebar att Riksgälden blev största fordringsägare i konkursen. Som säkerhet hade Riksgälden pant i form av aktierna i Parts och Tools.

Riksgälden valde att inte omedelbart realisera panterna utan gav i stället konkursförvaltarna möjlighet att sälja hela Saab med dotterbolag till en köpare.

2012

Försäljning till Nevs

Konkursförvaltarna träffade i juni 2012 ett avtal om att sälja merparten av tillgångarna i konkursbolagen Saab, Tools och Powertrain till National Electric Vehicle Sweden AB (Nevs). Aktierna i Parts ingick inte i försäljningen till Nevs.

Staten tar över Parts

Den 18 december 2012 tog Riksgälden över ägandet i Parts genom att ta aktierna i anspråk och därigenom skydda värdet på statens fordran.

2013

Ägandet förs över till Finansdepartementet

Regeringen beslutade i slutet av januari 2013 att förvaltningen av aktierna i Parts skulle föras över till enheten för statlig bolagsförvaltning på Finansdepartementet.

All utdelning från Parts, som numera heter Orio AB, och köpeskillingen från en eventuell framtida försäljning av bolaget ska tillfalla Riksgäldens garantireserv. Garantireserven är medel på ett räntebärande konto dit avgifter betalas för att täcka förluster i garantiverksamheten.

2021-2022

Statens engagemang i Saab-konkursen avslutas

Vid årsstämman för Saab Automobile Tools AB i likvidation som genomfördes i mars 2021 beslutades att samtliga tillgångar i Tools skulle tillfalla panthavaren, det vill säga staten genom Riksgälden. Det rörde sig om närmare 142 miljoner kronor i kontanta medel och Tools fordran på Saab.

I och med Hedin Mobility Group AB:s köp av Orio AB i juni 2022 lades slutligen sista pusselbiten på plats för att staten skulle kunna avsluta sitt engagemang i Saab Automobile. Vid försäljningen av Orio AB fick staten genom Riksgälden in cirka 862 miljoner kronor, inklusive tidigare utdelningar på 355 miljoner kronor. Härutöver fick Riksgälden 179 miljoner konor i slututdelning i samband med att Saabs konkurs avslutades.  

Totalt har Riksgälden fått tillbaka närmare 1,2 miljarder kronor från Saab-konkursen. I relation till den statliga kreditgaranti på 2,1 miljarder konor som infriades i samband med Saabs konkurs 2011 uppgår statens återvinning därmed till ungefär 55 procent.

© Logotyp: Saab Automobile AB