På riksgalden.se använder vi kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen för dig och för att samla in statistik. Vi använder också kakor för webbanalys så vi kan förbättra vår webbplats. Mer om kakor (cookies).
Åtgärder under coronapandemin 2020
Under coronapandemin 2020 och framåt vidtog Riksgälden flera åtgärder för att stötta svensk ekonomi.
Statens lånebehov växte snabbt när pandemin bröt ut på våren 2020. Riksgälden mötte detta genom att öka upplåningen i alla typer av statspapper.
Statsskulden hamnade på 1 280 miljarder kronor vid årets skult, 168 miljarder högre än året före. Mätt som andel av BNP ökade statsskulden från 22 procent till 26 procent under året, en fortsatt låg nivå sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv.
Redan under 2021 hade ekonomin återhämtat sig efter 2020 års fall och statsskuldens storlek vände åter nedåt.
Åtgärder och samverkan för finansiell stabilitet
Myndigheten hade tät kontakt med övriga stabilitetsvårdande myndigheter; Riksbanken, Finansinspektionen och regeringskansliet. Tillsammans följde myndigheterna utvecklingen på de finansiella marknaderna och hade beredskap att vidta olika typer av åtgärder.
Riksgälden förlängde bland annat infasningsperioden för banker att uppfylla vissa MREL-krav, i syfte att underlätta för bankerna att stötta kreditförsörjningen till företag och hushåll under krisen.
Företagsakuten
Mot bakgrund av pandemins påverkan på svensk ekonomi beslutade regeringen i mars 2020 att ge Riksgälden i uppdrag att genomföra ett statligt garantiprogram för nya lån till framför allt små och medelstora företag. Programmet, som kallades Företagsakuten, innebar att staten tog huvuddelen av risken vid utlåning till ekonomiskt drabbade företag men som för övrigt var livskraftiga.
Garantiprogrammet skulle ursprungligen gälla i tre månader, men förlängdes och stängdes för nya garantier den 30 september 2021. I slutet av året beslutade regeringen om en möjlighet att förlänga löptiden på redan beviljade lån från tre till maximalt fem år.
Till och med 30 september 2021 hade det inrapporterats utlåning om totalt 2,7 miljarder kronor, varav 1,9 miljarder kronor var garanterat. Antal beviljade lån uppgick till 764 stycken.
Kreditgarantiprogram och stöd till svenska flygföretag
Pandemin orsakade en global kris för flygindustrin. Mot denna bakgrund utfärdade regeringen ett särskilt garantiprogram för flygbranschen. Riksgälden fick under 2020 ställa ut kreditgarantier till vissa flygföretag som drabbats av pandemin.
Garantiprogrammet omfattade flygföretag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell luftfart och som hade sin huvudsakliga verksamhet eller säte i Sverige. Flygföretag som i sin huvudsakliga verksamhet bedrev icke-regelbunden luftfart för passagerare omfattades inte av garantiprogrammet. Kreditgarantierna fick uppgå till totalt 5 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor fick avse SAS.
Mot denna bakgrund ställde Riksgälden i maj 2020 ut en kreditgaranti på 1,5 miljarder kronor till SAS. Garantin var en gemensam åtgärd där den danska staten gjorde ett motsvarande garantiåtagande. I oktober samma år återbetalade SAS det lån som Riksgälden och den danska staten garanterat, och kreditgarantin avslutades därmed i förtid.
I slutet av 2020 ställde Riksgälden ut en kreditgaranti till Braathens Regional Airways. Garantin uppgick till 180 miljoner kronor.
I juli 2021 ställde Riksgälden på uppdrag av regeringen ut en låneram på 1,5 miljarder kronor till SAS för att stötta flygbolaget i den då fortsatt pågående krisen med låg efterfrågan på flygresor. Detta gjordes i ett nära samarbete med Danmark som gjorde ett lika stort åtagande.